Drömmen om Amerika!!

Det var ett tag sen jag skrev sist nu. Men det är ju något positivt det beror på kan man säga, så jag kanske är ursäktad - eller?!? Det positiva är nämligen - Drömmen om Amerika börjar gå i uppfyllelse!!! Det har blivit en sanndröm med andra ord! Härligt!!!

Redan om två veckor börjar vår dröm realiseras. Då går flyget från Arlanda till Chicago, via London. Sen börjar två härliga, spännande, utmanande veckor som nog kommer att bli vår familjs livs resa! Innan vi till slut kommer hem till Sverige igen ska vi ha avverkat både Illinois, Florida, Delaware och så förstås New York. För den stan kan man ju bara inte missa!

Jag hoppas kunna skriva lite under resan och uppdatera lite vad som händer under de här veckorna. Jag lovar inget - men ska försöka i alla fall!

America - here I come!!!!

Julevangelium på malungsmål!?

Kan man verkligen läsa julevangeliet på malungsmål??? Tja - varför inte?!?

Lyssna gärna på denna gamla inspelning av Olov Janbell, mannen som översatte julevangeliet till just malungsmål och som här läser det vid någon samling i Malung. Väldigt fascinerande att höra den kända berättelsen på dialekt!

Just den här inspelningen tillkom säkert för rätt många år sen nu, skulle jag tro. Olov själv är död sedan många år men hans översättning läses fortfarande i olika sammanhang än idag! Även den här julen har folk i Malung fått höra de här orden läsas...! Fascinerande!

Drömmen om Amerika - igen .... !

Create your own video slideshow at animoto.com.

Jodå, drömmen om att kunna resa till Amerika en dag lever fortfarande kvar hos mig ..... men känns stundom lite orealistisk. Men man kan ju alltid drömma och låta sig inspireras av bilder, musik och .... drömmar!

Suck! Kommer man dit eller inte....?!? Den som lever få se!

Hyllning till lånedisken!

Lånedisken

View more presentations from Wurthan.

Ack du kära lånedisk!! Bibliotekets hjärta och centralpunkt!

Vid dig kan jag luta mig tryggt och veta att jag är i goda händer!

Du står som en klippa i stormen och utgör ett fäste där jag får ro och stillhet i själen!

Mina frågor får svar - min oro stillas ......

Ack du kära lånedisk - Vad vore livet utan dig?!?

Tomhet

Ibland känns det bara tomt i huvudet!!! Livet snurrar på i rasande fart och det är jobb, mat och sova som gäller hela tiden .... !

Längtar just nu efter tid till reflektion, eftertanke, funderande i sakta stilla mak ..... Känns så skrämmande att inte hinna med.

Är det verkligen så att livet går fortare och fortare??? Så sa ju alltid de äldre; "Vänta du bara tills du blir äldre, då kommer dagarna och åren att gå så snabbt att du inte hinner blinka förrän dagen och året är slut!"

Ja, visst tycker jag nu när jag själv är äldre att livet går så snabbt .... MEN det tycker även mina barn som är unga och borde tycka att livet inte går fullt så snabbt som jag upplever det! Så ibland undrar jag faktiskt; Kan det verkligen vara så att tiden har snabbats upp på nåt sätt? Har tempot höjts så att tiden rusar iväg i raketfart som aldrig förr???

Tja, man kan ju undra .... Fast samtidigt säger mig min logiska sida att så ju inte är fallet! Så KAN det verkligen inte vara! Så det så!!!

Fast ..... man får ju TYCKA det i alla fall! Suck - speciellt en dag som denna!

Stå på scen

Ikväll gäller det! Ska stå på scenen tillsammans med min linedancegrupp för att köra en liten dansuppvisning på kommunens årliga personalsammankomst. Brrrrrr..... det pirrar lite lagom skönt i magen....! Nervöst....!

Samtidigt är det förstås fantastiskt roligt ju! Att få visa upp lite av den dansglädje vi har här i Malung. Och vi har blivit en rätt stor grupp nu av både "kommunare" och andra som roar sig med att dansa linedance varje vecka. Härlig vardagsmotion!!

Men som sagt, lite pirrigt är det ju .... Dansa linedance gör vi ju egentligen för att det är så roligt och för att vi vill få lite motion på ett lättsamt och roligt sätt. Det är ju det viktigaste. Så egentligen är jag inte så mycket för det här med att visa upp sig!! Stå på scen...!!

Men ikväll offrar jag mig för den goda sakens skull. Andra kan ju också få ta del i vår dansglädje. Och förhoppningsvis bli så danssugna att de också anmäler sig till vår linedancegrupp till våren!

Välkommen med du också!

Skvaller....

Undrar varför så många människor verkar älska skvaller?!? Eller åtminstone verkar vilja komma med förutfattade meningar om andra och sen sprider sina åsikter till andra utan att egentligen ha kontrollerat om det dom säger överenstämmer med sanningen....

Ända sen jag var ung har jag försökt att inte ta allt som människor säger om andra på så blodigt allvar. Ofta har jag funnit mig själv gå i "försvar" för andra fastän jag inte vetat så mycket om saken jag heller. Men jag har ändå försökt ge en annan förklaring till den personens beteende. Det finns ju trots allt flera olika förklaringar till varför folk gör som dom gör.

Jag har många gånger undrat varför just jag har blivit en som nästan blir "allergisk" när jag hör någon baktala, förtala eller bara komma med ett påstående om en annan person som kanske inte alls stämmer????

Ja, jag vet faktiskt inte riktigt. Har växt upp i ett samhälle där det är mer eller mindre helt OK att prata bakom ryggen på folk. "Inget konstigt med det ....", verkar de flesta tycka. Det är bara det att till sist kommer man att såra någon eller några. Och sen riskerar man ju själv också att bli missförstådd, förtalad och sårad om det blir helt OK att göra så ..... Det vill nog ingen egentligen.

Det finns en otroligt bra levnadsregel från Bibeln som lyder ungefär så här: "Det du vill att andra ska göra mot dig, det ska du också göra mot dom!" Den "gyllene regeln" försöker jag leva efter. Även om det inte alltid är så enkelt kanske ... Men regeln är rätt logisk. Och den gäller även tvärtom; Det du INTE vill att andra ska göra mot dig, det ska du INTE heller göra mot dom!

Kanske är driften att skvallra något djupt mänskligt, vad vet jag .... Men kanske skulle vi människor må bättre av att tänka till både en och två gånger innan vi sprider våra s.k. "sanningar" om varandra ..... Nästa gång är det kanske din tur att bli skvallrad om .... Eller min?!?

Och vem vill det egentligen?!? Inte jag i alla fall!

Äntligen!!

Tänk så skönt och roligt det känns att äntligen få släppa en Facebook-sida för Malungs bibliotek! Sååå länge nu har vi som jobbar här bara drömt om den möjligheten! Och nu så har det äntligen hänt alltså! Härligt!!

Redan efter något dygn har vi över hundra vänner! Vilken otrolig genomslagskraft det finns i detta med sociala medier - och särskilt då Facebook!

Och vilken möjlighet det är att till exempel kunna lägga ut evenemangstips och komma till tals med sina "användare" på Facebook! Redan första dagen hade vi till exempel någon som gav oss en jättebra idé som vi säkert kommer att kunna utveckla och genomföra så småningom.

Själv har jag, med hjälp av min son som är på jobbet som praktikant den här veckan, ägnat mig åt att spela in filmklipp som vi sen har lagt ut på Facebooksidan .... Det har känts lite som julafton när man får ägna sig åt så roliga och spännande saker på jobbet!!

Ja, vilka möjligheter som öppnar sig ..... ! Och så kul det är!!!

En bok om ilska

Vem har inte funderat på detta med ilska och kanske tänkt:

-Varför blev jag så arg just nu?
Eller; -Är jag verkligen arg just nu? Varför känns det då så här? Eller kanske; -Jag blir verkligen aldrig arg ... är det nåt fel på mig eller finns ilskan där ändå, fastän undanstoppad?


Ja ilska är inget man begriper riktigt till 100 %. Det är ofta en kompicerad känsla, och kanske lite kontroversiell rentav. Många funderingar kan dyka upp. Får man bli arg? Finns det "bra" ilska eller är all ilska av ondo?



Har du funderat på något av detta eller vill du kanske bara veta lite mer om olika "ilske-stilar" så finns en bra bok som tar upp mycket av detta. Boken heter "Att handskas med ilska" och underrubriken är "11 stilar av ilska och hur man kan förändra dem". Boken är utgiven 2009 och är skriven av det amerikanska paret Ronald och Patricia Potter-Efron som är psykologer och verksamma som psykoterapeuter i USA.



Jag håller just nu på att läsa den här boken och den ger verkligen mycket att tänka på. Visst finns det många andra böcker som tar upp just detta ämne men denna känns som en av de bättre jag stött på. Den rekommenderas för läsning och eftertanke!

Och förresten, jag blir nog aldrig arg ... tror jag ... kanske! Eller ....?!?

Drömmen om Amerika

Amerika Amerika - hur många har inte drömt om att få resa till denna stora kontinent?!

Tänker på alla dom som för cirka 100 år sen drog iväg dit, kanske för att aldrig mer komma tillbaks till Sverige eller andra länder man kom ifrån ... Wow! Nästan ofattbart idag!

I vår familj har vi börjat drömma om att få resa till USA snart, kanske redan under nästa år. Än så länge bara drömmer vi, planerar lite grann och spånar .... härligt! För då behöver man inte fundera så mycket på hur ska det gå till? Hur ska vi ha råd? Hur ska vi ta oss från den punkten till nästa? Och så vidare ..... Nej, i det här läget, "drömläget", får vi bara drömma och planera fritt och fantisera om allt vi skulle vilja göra när vi kommer dit.

Besöka vänner och bekanta från Facebook, folk som bor på olika platser förstås, utforska New York, uppleva en del av nöjesparkerna i Orlando, Florida, besöka Bishop Hill i Illinois och ......

Ja, önskningarna inom familjen är många och till slut får man väl försöka göra upp en realistisk plan för det hela. Kanske stryka något, försöka dra upp en strategi, räkna på kostnader ..... landa i verkligheten .... !

Men än så länge drömmer vi!! Och fantiserar! Och spånar! Och det är fantastiskt underbart, härligt! För drömmen har inga gränser, där får man vara fri och sväva runt i det blå!

Drömmen om Amerika! Tänk att den drömmen lever än idag - 2010!

Hjärtblad

Håller just nu på att läsa den nya boken av Aino Trosell, "Hjärtblad". Den är så otroligt intressant att läsa för en malungskulla som jag!

Så intressant att få läsa om hur folk hade det i slutet av 1800-talet i just vår lilla bygd här i Västerdalarna. Aino beskriver så levande hur det såg ut i Malungstrakten och i de olika byarna här omkring. Till och med "min" lilla by Yttermalung finns omnämnd!!

Man får i boken följa malungskullan Hulda, hennes barndom och uppväxt i byn Fors och hur hon i tonåren drar iväg till fots ända bort till Stockholm för att tjäna sitt uppehälle.

Det är mycket berättande i Huldas liv, många historier om folk och fä som hon får ta del av och i sin tur ger vidare till syskon och kamrater. Ja till och med herrskapet i den stockholmsfamilj hon så småningom får arbete hos får nys om hennes livfulla berättande och hon får "visa upp sig" flera kvällar och berätta sina malungshistorier när herrskapet har gäster.

Sen är det förstås kärlek i den unga kullans liv också. Hulda möter den unge Lars och blir förälskad. Men inte är det lätt med kärleken på den tiden inte..... Arbete, arbete och åter arbete är det i ungdomarnas liv och någon gång ibland, vid midsommartiden till exempel, kan man äntligen slå sig lös lite grann och mötas i dans och nöjen.

Jag gillar verkligen den här boken. Det är som ett reportage från en gången tid bland byar, gårdar och folk som är så välbekanta för oss malungsbor, men ändå inte....! Verkligen ett levande och intressant tidsdokument!

Jag undrar hur någon från en annan del av Sverige skulle tycka om den här boken jag...?!? Förhoppningsvis tycker andra om den också. Men de kanske inte förstår alla "hemliga" uttryck på malungsmål, som Aino så finurligt har bakat in i boken!! Men nåt måste väl vi malungsbor få ha för oss själva också!

För vi är ju såååå stolta över att vara från Malung och såååå stolta över vår duktiga författarinna Aino Trosell!

Att kunna påverka - eller Jag en kulturaktivist!

Helt fantastiskt otroligt!!! Tänk att man varit med och påverkat och ändrat på ett beslut, taget av en lokal nämnd i kommunen! Tjohoooo!

Känner mig fortfarande lite lätt omtumlad och småchockad! För bara någon vecka sedan skulle det fina "Rockgymnasiet" i Malung-Sälens kommun läggas ner, hade en enig Barn- och utbildningsnämnd beslutat. Och nu ... nu är beslutet ändrat och "rock-programmet" får en ny chans att värva medlemmar här i Västerdalarna!

Hur kunde detta hända? Jo, till stor del startade allt tack vare att vi som föräldrar med barn som tänkt söka har engagerat oss i frågan. Vi har skrivit insändare, skrivit till nämndens ledamöter, bildat en Facebook-grupp, pratat ihop oss med andra som tyckt att detta gymnasieprogram är viktigt för bygden, värvat blivande elever till programmet .... och allt sammantaget har faktiskt påverkat beslutet och nu finns alltså en chans för blivande elever att söka in på programmet. Om tillräckligt många gör det får programmet vara kvar till hösten!

Så otroligt skönt det känns nu!!! Jag som förälder har fått visa min yngsta dotter, som var så besviken när "hennes" program skulle läggas ner precis nu när hon tänkte söka in på just detta, att det faktiskt lönar sig att reagera, protestera och agera för att ändra ett beslut! Härligt!!

En liten uppmuntran till oss alla som ibland tappar tron på att saker nånsin går att ändra på som någon myndighet redan har sagt sitt om!

Mitt bibliotek

För några år sen på en utbildning jag gick skulle vi beskriva hur vår personliga "bild" eller upplevelse av ett bibliotek skulle se ut. Jag satte igång att tänka .....

Och upptäckte att för mig är bilden av biblioteket en rofylld, avstressande, mysig plats där jag liksom går in i en annan värld ... en värld där jag på ett sätt avskärmas från verkligheten för en stund och får bara koppla av och njuta av böcker, tidningar och tidskrifter i mängd och kanske för en stund får slå mig ner och möta en gammal bekant. Ett bibliotek ska vara något av en hemmiljö för oss alla, en plats där vi alla kan känna trygghet, känna oss hemma ....!

Fast ... om man arbetar på ett bibliotek är det lite annorlunda förstås. Då kan det bli nog så stressande många gånger .....

Men jag önskar att de människor som besöker mitt bibliotek ska uppleva just det här. Att de får koppla bort den "vanliga" världen en stund, möta vänner och bekanta och får njuta av en stunds ro. Att de får en stunds vila i "denna oas i verklighetens öken"....

Välkommen till biblioteket - denna viktiga plats i vårt samhälle!

Open publication - Free publishing - More library

Efter bokmässan

Har nu äntligen landat efter besöket på bokmässan i förra veckan. Det blev ett kort men intensivt besök under en av dagarna på mässan.

Intrycket? Ja hur ska man sammanfatta detta i några punkter?! Jag gör ett försök:

- Mycket folk, många många montrar och scenprogram lite varstans i lokalen. Intressant så det förslår! En känsla infinner sig att man är som ett barn på ett nöjesfält!

-Ingen hungerkänsla i kroppen, man bara jagar vidare för att hinna se så mycket som möjligt.... (Lite mat blev det i alla fall. Man måste nästan tvinga sig att stanna till och äta lite så man orkar med).

-Författare som man "springer på" lite varstans; Jan Guillou, Björn Hellberg, Inger Jalakas, Catarina Kruusval, Martin Olczak, Ola Skinnarmo, Mark Levengood ..... ja en del kommer man knappt ihåg namnet på nu efteråt. Helt fascinerande att så där för en dag kunna frottera sig med idel bokkändisar och andra intressanta människor!

-Intressanta föredrag, varav ett på Forskarscenen av professor Christopher Gillberg som talade om ADHD.

-Besök hos de lokala "kändisarna" i Dalamontern (!) och kaffedrickande i den närliggande Värmlandsmontern. Mysigt!

Nej fy - det känns nästan lite frustrerande att försöka sammanfatta min bokmässevistelse så här. Det går ju inte riktigt. En bokmässa handlar ju om så mycket; atmosfären, känslan, de många små upplevelserna runt hörnet, människor man möter och mycket mycket mer ....

Kort sagt, en bokmässa måste upplevas! Ser redan fram emot nästa gång det blir min tur att åka till den fantastiska, intressanta, fascinerande BOKMÄSSAAAAN!

-

Sanningens ögonblick

Tänk att vara missförstådd och inte trodd på under många många år och så en dag - trots att hoppet för länge sen övergivit en - stå där fullständigt rentvådd! Så härligt det måste kännas när sanningens ögonblick är inne och alla som baktalat och sett snett på en står där med lång näsa!

Har precis läst ut Kristin Hannahs senaste bok "Sanningens ögonblick". Boken handlar bland annat om en man som verkligen har oddsen emot sig. Som halvindian, med lite halvt kriminell bakgrund och med långt hår och lite slarvig klädsel med mera så har han inte så stor chans när han så småningom råkar i klistret.

Den yngsta av de tre systrarna Grey, Vivi Ann, som romanen till stor del handlar om, blir upp över öronen förälskad i just denne man och det visar sig vara ödesdigert på många sätt. Trots att boken rätt snart verkar få ett lyckligt slut så går allt över styr efter ett tag och mannen står plötsligt anklagad för ett mord han inte begått (vad man förstår) och hamnar i fängelse och döms till livstid. Allt pekar på att han är skyldig till mordet. Bara hans fru Vivi Ann och den lille sonen tror på hans oskuld och kämpar förtvivlat för att hålla modet och hoppet uppe.

Romanen handlar även mycket om de tre systrarnas inbördes förhållande, bland annat en svartsjukekonflikt mellan två av systrarna.

Man får även följa med i den yngsta systerns desperata kamp med att som ensamstående mor försöka få ordning på sin tonårige son som håller på att hamna snett. Med en far i fängelse och en mor som håller på att gå i bitar på grund av sorg och saknad är det inte lätt att klara sig helskinnad genom skolan, allt medan omgivningen misstänksamt ser på en som någon som definitivt kommer att följa i pappa indianens fotspår och bli något av en "vilde".

Romanen får ändå ett lyckligt slut - visst måste det väl bli så i amerikansk litteratur (!) Men vägen dit är ändå ovanligt krokig och lite svår att förutsäga, vilket är ett plus.

Kristin Hannah avslutar boken med ett efterord där hon lyfter fram och hyllar alla som kämpar för att rentvå alla de som idag sitter oskyldigt dömda runt om i världen. Det märks att detta är något som engagerat författarinnan i skrivandet och efterordet ger på så sätt en extra dimension i läsandet av boken.

I valet och kvalet

Valdagen närmar sig med stora steg! Brrrr .... lite pirrigt för en person med beslutsångest som jag! Alltid är det likadant - vad ska man rösta på?!? Finns det något som är "rätt eller fel"?

För vissa är valet bara en enkel formalitet, man har alltid röstat likadant och det är bara att ta de valsedlar man alltid tagit och lägga i kuverten. Låter så enkelt och bekvämt på något vis ..... Men det finns ju så många bra argument för olika sidor i politiken tycks det. Men vilka är trovärdiga, vilka överdriver, vilka kan man lita på....???? Man blir så förvirrad......

Beslutsångest!!! Jag får lätt panik när olika röster och viljor drar i mig och vill att jag ska välja just deras "produkter". Telefonförsäljare och andra försäljare som "på gatan" eller i butiken drar i mig och försöker övertala mig att välja deras makalöst, fantastiska produkt är något av ett gissel och får mig bara att må dåligt. Varför ska det behöva vara så?!? Varför är jag plötsligt så viktig och ska smöras för när jag annars verkar vara ganska betydelselös i sammanhanget?!?

Sist jag "fångades" av några riktigt ettriga försäljare i en butik lyckades jag till sist slita mig loss från dem med motiveringen att jag är allergisk mot försäljare! Det lyckades faktiskt! För vad skulle försäljaren säga om det?!? (Ett bra tips alltså!)

Suck .... så valdagens ankomst känns just nu inte så kul. Visst är det viktigt att gå och rösta. Och jag KOMMER att gå och rösta. Men - vad ska jag rösta på, vad ska jag välja - det är fortfarande den stora frågan! Men - det brukar lösa sig när den dagen kommer!

Så - glöm inte att gå och rösta på valdagen gott folk!

Bokmässa!

Ååååhh så jag ser fram emot att få åka på bokmässa snart!! Kan inte vänta längre ju!

Men ... vad är väl en bokmässa? Hur kan det vara så kul egentligen?!? En massa böcker, människor som trängs, traska runt runt en hel dag, ömhet i fötter och kropp .....

JOOOOOO......det är ju alldeles fantastiskt kul! Tänk att för en dag (eller flera) riktigt få frossa i alla härliga böcker som visas i olika montrar, att få ta del av olika scen- och monterprogram som körs överallt i mässhallen, att få möjlighet att möta olika författare "på riktigt" och få en verklig person framför sig istället för ett namn på ett bokomslag .... Ja det är nog drömmen för en biblioteksarbetare som jag!

Förra gången jag var på bokmässan hade jag lyxen att få vara där två hela dagar! Det kommer jag att sakna den här gången när det blir bara en dag för min del. För liiite stressigt blir det, att hinna runt överallt dit man vill och ta del i de programpunkter man tänkt ut i förväg. För till slut behöver man ofta stryka ett och annat när man väl är på plats .... Man vill ju så mycket!!!

Ja det ska bli såååå kul! Längtar!!!

Kanske vi ses där?

Ingen tid?!

Nej, nu har jag ingen tid för bloggande!! Det är mycket nu .... !

Är det så? Tar tiden slut emellanåt? Eller är det bara prioriteringarna som blir fel? Finns tiden konstant hela tiden, eller har den knappats in??

Ja nog känns det som om tiden rusar iväg med ljusets hastighet och jag springer förtvivlat för att hinna med den. Varför är det så?!?

Jodå, visst är det mycket nu med förtidsröstningen på jobbet, med färre personal som ska göra fler saker .... Och hemma är det också mycket, med barn/ungdomar på tre olika skolor som det ska planeras för och grejas med .... och allt annat förstås, tvätt, disk mm mm ....

Men ändå. Tvingas ändå erkänna att tiden är konstant. Den finns där hela tiden ... men vad jag gör med tiden sen då ... ?! Ja det är frågan jag borde ta mig en funderare på!

Nej, nu har jag inte tid med mer funderande! Nu är det bara att rusa igen ...................................!

Tid

Varför i all sin dar går tiden så fort när man har börjat jobba igen efter semestern?!?! Det var ju nyss jag kom tillbaks till jobbet, utvilad efter semestern och rätt så pigg, tyckte jag.

Men nu - nu har jag tappat räkningen på veckorna som gått sen jag kom tillbaks. Var det två veckor sen, tre eller fler kanske...??? Vet bara att det varit så fullt upp sen dess. Börjar redan känna mig sliten ....

Vem hinner egentligen leva idag?! Vi jagar fram och har dagarna och veckorna planerade långt i förväg. Och vi blir smått panikslagna om något förskjuts eller något oplanerat inträffar....!

Vem hinner vara i nuet, njuta av stunden som är, ta vara på ögonblicket, "fånga dagen" som det så vackert heter .... ?!

-"Ja, inte hinner då jag just nu. Kanske nästa vecka?! Eller förresten, inte då nej, då har jag ju fullbokad kalender, det får bli vecka 36 ....! Eller nej förresten ..... "

Och så vidare och så vidare ....

Nuet är det vi har just nu ... ingen av oss vet om det blir någonting efter det....

Det borde väl få oss att tänka till lite - kanske?!

Relationsromaner

Jag gillar verkligen böcker om relationer och känslor! Att så där i smyg få "förlora sig i" att se hur andra har det och få vara med i deras kamp, med trasiga relationer, starka skuldkänslor och annat smått och gott .... utan att behöva avslöja sig själv! Som en riktigt bra dokusåpa ... Fast bättre, då man i böckerna också kan få veta hur personerna tänker, hur de resonerar och förhoppningsvis lär sig något under resans gång. Mycket intressant om man gillar psykologi, vilket jag gör!

Har i sommar hunnit läsa de här två romanerna av den engelska författarinnan Dorothy Koomson; "Min bästa väns dotter" och "Marshmallows till frukost".

Jag gillade verkligen böckerna! De var psykologiska relationsromaner i min smak! Lättlästa, intressanta och inte förutsägbara utan man läste nyfiket vidare för att se hur det skulle gå.

Båda böckerna handlar om kvinnor som av olika anledningar, ofrivilligt, blir involverade i vården av barn.

I "Min bästa väns dotter" blir Kamryn mer eller mindre tvingad till att adoptera sin tidigare bästa väns dotter, en vän som hon har haft en mycket komplicerad relation till. Och inte heller hinner Kamryn reda ut denna relation innan vännen dör i cancer och Kamryn står där med en dotter på halsen! Flickans far visar sig dessutom vara Kamryns tidigare pojkvän! Så det finns många känslor av ånger, svek och bitterhet inblandade ... Riktigt intressant att se hur allt ska redas upp alltså!

I boken "Marshmallows till frukost" hamnar Kendra mitt uppe i en bitter vårdnadstvist när hon hyr en lägenhet av en familj, en lägenhet som Kendra hyrt just för att kunna dra sig undan världen ett tag och slicka sina egna hjärtesår .... Det blir förstås tvärtom. Barnen i familjen drar omedelbart in Kendra i familjens mitt och hon blir snart djupt involverad i barnens väl och ve och även i föräldrarnas komplicerade relation, samtidigt som hon själv kämpar med sina egna problem ...

Jag tycker att Dorothy Koomson lyckats riktigt bra med att skriva underhållande och intressanta relationsromaner som lyckas fånga mitt intresse utan att de känns smöriga eller förutsägbara. Kanske inga klassiker som kommer att ge nobelpriset, men vardagliga, nära böcker som engagerar och får en att känna igen sig i tankar och känslor.

Jag läser gärna fler böcker av denna författare.