Stå på scen

Ikväll gäller det! Ska stå på scenen tillsammans med min linedancegrupp för att köra en liten dansuppvisning på kommunens årliga personalsammankomst. Brrrrrr..... det pirrar lite lagom skönt i magen....! Nervöst....!

Samtidigt är det förstås fantastiskt roligt ju! Att få visa upp lite av den dansglädje vi har här i Malung. Och vi har blivit en rätt stor grupp nu av både "kommunare" och andra som roar sig med att dansa linedance varje vecka. Härlig vardagsmotion!!

Men som sagt, lite pirrigt är det ju .... Dansa linedance gör vi ju egentligen för att det är så roligt och för att vi vill få lite motion på ett lättsamt och roligt sätt. Det är ju det viktigaste. Så egentligen är jag inte så mycket för det här med att visa upp sig!! Stå på scen...!!

Men ikväll offrar jag mig för den goda sakens skull. Andra kan ju också få ta del i vår dansglädje. Och förhoppningsvis bli så danssugna att de också anmäler sig till vår linedancegrupp till våren!

Välkommen med du också!

Skvaller....

Undrar varför så många människor verkar älska skvaller?!? Eller åtminstone verkar vilja komma med förutfattade meningar om andra och sen sprider sina åsikter till andra utan att egentligen ha kontrollerat om det dom säger överenstämmer med sanningen....

Ända sen jag var ung har jag försökt att inte ta allt som människor säger om andra på så blodigt allvar. Ofta har jag funnit mig själv gå i "försvar" för andra fastän jag inte vetat så mycket om saken jag heller. Men jag har ändå försökt ge en annan förklaring till den personens beteende. Det finns ju trots allt flera olika förklaringar till varför folk gör som dom gör.

Jag har många gånger undrat varför just jag har blivit en som nästan blir "allergisk" när jag hör någon baktala, förtala eller bara komma med ett påstående om en annan person som kanske inte alls stämmer????

Ja, jag vet faktiskt inte riktigt. Har växt upp i ett samhälle där det är mer eller mindre helt OK att prata bakom ryggen på folk. "Inget konstigt med det ....", verkar de flesta tycka. Det är bara det att till sist kommer man att såra någon eller några. Och sen riskerar man ju själv också att bli missförstådd, förtalad och sårad om det blir helt OK att göra så ..... Det vill nog ingen egentligen.

Det finns en otroligt bra levnadsregel från Bibeln som lyder ungefär så här: "Det du vill att andra ska göra mot dig, det ska du också göra mot dom!" Den "gyllene regeln" försöker jag leva efter. Även om det inte alltid är så enkelt kanske ... Men regeln är rätt logisk. Och den gäller även tvärtom; Det du INTE vill att andra ska göra mot dig, det ska du INTE heller göra mot dom!

Kanske är driften att skvallra något djupt mänskligt, vad vet jag .... Men kanske skulle vi människor må bättre av att tänka till både en och två gånger innan vi sprider våra s.k. "sanningar" om varandra ..... Nästa gång är det kanske din tur att bli skvallrad om .... Eller min?!?

Och vem vill det egentligen?!? Inte jag i alla fall!

Äntligen!!

Tänk så skönt och roligt det känns att äntligen få släppa en Facebook-sida för Malungs bibliotek! Sååå länge nu har vi som jobbar här bara drömt om den möjligheten! Och nu så har det äntligen hänt alltså! Härligt!!

Redan efter något dygn har vi över hundra vänner! Vilken otrolig genomslagskraft det finns i detta med sociala medier - och särskilt då Facebook!

Och vilken möjlighet det är att till exempel kunna lägga ut evenemangstips och komma till tals med sina "användare" på Facebook! Redan första dagen hade vi till exempel någon som gav oss en jättebra idé som vi säkert kommer att kunna utveckla och genomföra så småningom.

Själv har jag, med hjälp av min son som är på jobbet som praktikant den här veckan, ägnat mig åt att spela in filmklipp som vi sen har lagt ut på Facebooksidan .... Det har känts lite som julafton när man får ägna sig åt så roliga och spännande saker på jobbet!!

Ja, vilka möjligheter som öppnar sig ..... ! Och så kul det är!!!

En bok om ilska

Vem har inte funderat på detta med ilska och kanske tänkt:

-Varför blev jag så arg just nu?
Eller; -Är jag verkligen arg just nu? Varför känns det då så här? Eller kanske; -Jag blir verkligen aldrig arg ... är det nåt fel på mig eller finns ilskan där ändå, fastän undanstoppad?


Ja ilska är inget man begriper riktigt till 100 %. Det är ofta en kompicerad känsla, och kanske lite kontroversiell rentav. Många funderingar kan dyka upp. Får man bli arg? Finns det "bra" ilska eller är all ilska av ondo?



Har du funderat på något av detta eller vill du kanske bara veta lite mer om olika "ilske-stilar" så finns en bra bok som tar upp mycket av detta. Boken heter "Att handskas med ilska" och underrubriken är "11 stilar av ilska och hur man kan förändra dem". Boken är utgiven 2009 och är skriven av det amerikanska paret Ronald och Patricia Potter-Efron som är psykologer och verksamma som psykoterapeuter i USA.



Jag håller just nu på att läsa den här boken och den ger verkligen mycket att tänka på. Visst finns det många andra böcker som tar upp just detta ämne men denna känns som en av de bättre jag stött på. Den rekommenderas för läsning och eftertanke!

Och förresten, jag blir nog aldrig arg ... tror jag ... kanske! Eller ....?!?